måndag, december 31

KingWizard's mirakelhund

I höstas hände det som alla hundägare är livrädda för, en av våra vovvar blev akut och mycket allvarligt sjuk.

Det var Buster som på torsdags kvällen fick över 40 graders feber och var hängig. Han var inte bättre på fredags morgon, så jag åkte till en Djurklinik. Röntgen av buk och blodprover togs, han hade lågt med vita blodkroppar och vi blev remitterade till ett större Djursjukhus där Buster blev inlagd. Enligt veterinär nr 1 var Buster mycket allvarligt sjuk. Jag tog ett snyftande farväl av älskade Buster och körde hem med en stor klump i magen. Innan jag körde kom vi överens om vad det hela skulle få kosta eftersom Buster inte är försäkrad. Jag hade bara hunnit köra en kvart då veterinären ringde och sa att dom behövde mer pengar, vilket jag sa ja till och pristaket höjdes med flera tusenlappar till. Det kändes dystert att komma hem trots att övriga vovvar blev överlyckliga då jag kom hem. När jag varit hemma en timme så ringer veterinär nr 2 som nyss gått på sitt pass. Buster hade blivit sämre och mer pengar behövdes för att rädda honom och självklart sa jag ja och återigen höjdes pristaket med åtskilliga tusenlappar. Innan jag gick och lade mig så ringde jag för att höra hur det var med honom och då sa veterinär nr 3 att det inte såg bra ut och att det återigen krävdes mer pengar att få honom frisk. Då blev jag lite fundersam och ville tänka till morgonen. Mitt i natten blir jag väckt av att veterinär nr 4 ville ha mer pengar, annars skulle inte Buster klara sig, då sa jag nej och började få en känsla av att något inte stämde. Ingen av veterinärerna pratade om Buster, ev diagnos eller ev behandling, utan det kändes mer som ett kommersiellt pengasug, ingen av veterinärerna hade heller en blekaste aning eller ens en liten gissning om vad felet på lille vovven var. På lördags morgon ringde veterinär nr 4 igen och krävde bums mer pengar för nu låg Buster för döden och det fanns ingen chans till räddning utan mer pengar, han skulle helt enkelt dö och inte ens överleva i 1 timme till. Jag sa nej till att det fick kosta mer och då ville veterinären ha tillstånd att döda Buster då det var det barmhärtigaste. Jag sa nej till avlivning då jag nu var helt säker på att det inte stod rätt till någonstans, jag ville helt enkelt träffa Buster och se honom med egna ögon. Vi for omgående till Djursjukhuset och blev placerade i ett rum en hel timme utan att någon dök upp. Till slut kom då veterinär nr 5 och avrådde oss från att ta hem vår egen hund för han skulle inte klara sig, hon försökte i en kvart att övertala oss att gå med på att hon fick döda vår hund innan vi fick träffa honom. Jag började ilskna till rejält reste mig och skulle gå efter Buster själv. Då blev det annat ljud i veterinärens skälla: Jag hämtar honom men var beredda på att han är döende. Hon kom tillbaks med Buster i famn och i den sekunden så visste jag bergsäkert att denna vovve skulle klara sig. Jag vet inte hur jag visste men jag har ju lite hunderfarenhet då jag haft hund sedan 1980 och det är ett bra tag. När jag fick honom i famn så slickade han mig i ansiktet och viftade på svansen. Han var lite trött men väldigt långt från döden, tacl och lov. Vi betalade dom så extremt viktiga pengarna till Helsingborgs Djursjukhus och lämnade det...för gott, ty där ska jag ALDRIG mer sätta min fot!!!

Veterinären som förstått att vi var misstänksamma och hunderfarna viskade lite försynt till oss när vi gick att ”mirakel kan kanske ske, han kanske blir frisk, det finns nog hopp” sa hon med skamsen och ynklig röst. Väl ute i friska luften med vår älskade lille Grådvärgsvalp kände jag mig lättad och fri. Min man och jag satte ner Buster bredvid bilen för en kort sekund då vi skulle bädda till honom i hundburen. Hör och häpna men då lunkade Buster för egen maskin bort till närmsta gräsmatta och pinkade sisådär 2 liter dropp och när han kissat klart så snusade han runt lite, hittade en lämplig plats och så rullade han sig och viftade på svansen. Oj, vilken lycka, helt obeskrivligt! Han blev glad när han kom hem, han åt en stor portion mat, drack lite, kissade 2 gånger ute och bajsade även det ute. Sen somnade han och sov så sött. Dagen efter var han helt återställd och fullt frisk. På måndagen var han med i skogen på en 6 km lång promenad och inga spår av sjukdom eller ohälsa syntes på lille Buster. Så mirakel sker faktiskt i verkligheten och inte bara i sagornas värld! Att 5 olika veterinärer ville döda denna hund är kanske en gåta för många av Er som läser detta. Men då ska Ni veta att hundvärlden är kommersiell som allt annat här i världen och pengarna styr ofta människans handlingar. Min teori är att när Djursjukhuset insåg att dom inte kunde suga mer pengar på Buster, så ville dom döda honom i stället. Det är nämligen så att det finns en ansvarsnämnd och djurskyddsregler för dom att följa. Djursjukhuset är ansvariga för hundens välbefinnande och inte djurägaren då en hund är inlagd och djursjukhus skall enligt djurskyddslagen göra allt för hunden skall få en korrekt behandling och bli så frisk som det går. Buster upptog en dyrbar plats på djursjukhuset som dom ville ha in en ännu mer betalande patient på i stället. Jag hade ju sagt stopp för mer kostnader, då det drog iväg hiskeligt. Jag vill inte nämna summor för jag tycker inte att det hör till historien, men jag kan säga så mycket att jag betalade bra mycket mer till Helsingborgs Djursjukhus för behandlingen av Buster än vad jag köpte Buster för till avel/utställning av hans uppfödare.

Jag har valt ordet döda istället för avliva, för det var så hemskt jag och min familj kände det. Vi meddelade Djursjukhuset att han var helt frisk dagen efter och dom verkade inte bry sig ett dugg och dom verkade inte heller förvånade. Man undrar i sitt stilla sinne hur många hundar som dödas på löpande band utan att veterinärerna ens blinkar. Usch, fy!

Glada är vi i alla fall att Buster är frisk och vi återigen är en erfarenhet rikare. Nu vet vi ju vilket Djursjukhus vi aldrig mer ska rekommendera och att man ska lita på sin egen känsla.
Detta var King Wizard's mirakel som får avsluta vårt år 2012.

Gott Nytt År till Er alla och vi ses år 2013 i ny blogg!
http://kwblogg2013.blogspot.com